rädd för ensamhet.
Ensamhet det är nog det jobbigaste jag vet,
att somna ensam utan någon brevid än,
att känna sig ensam, tanken som slår en varjedag varje minut om att man kan bli ensam när som helst.
Jag älskar Emil över hela mitt hjärta jag skulle inte kuna se en framtid utan honom, han får mig orka när jag mår som sämst, hans skratt hans fina blåa ögon, hans leende , hela han får mig må bra. Jag träffade emil för ungefär två år sen och jag ångrar inte en sekund! Jag älskar verkligen eml, åh vill bara skrika ut mig det! jag blir bara mer och mer kär i honom, mer fast i honom, men destu mer jag känner att jag blir mer kär destu mer försvinner han? .. asså han försvinner inte, men asså jag vet inte.. han älskar mig det vet jag att han gör och jag är glad för det. bättre går inte o hitta. när jag inte har honom vid min sida, när jag inte känner hans andetag det är då jag tänker efter , det får mig o inse att jag verkligen är kär på riktigt, att han verkligen har mig. Men jag blir ändå ledsen, tänk sen om han lämnar mig? kommer jag kuna hantera det? helt ärligt tror jag inte det, Jag älskar honom så mycket att jag skulle kuna ta ett skott för honom. Jag skulle kuna ta ett knivhugg bara för o rädda honom,, han ger mig lixom modet i allt, han får mig orka gå upp på morgonen även fast han har sitt dåliga morgon humör haha. Usch usch usch, jag vill inte bli ensam aldrig aldrig aldrig!
att somna ensam utan någon brevid än,
att känna sig ensam, tanken som slår en varjedag varje minut om att man kan bli ensam när som helst.
Jag älskar Emil över hela mitt hjärta jag skulle inte kuna se en framtid utan honom, han får mig orka när jag mår som sämst, hans skratt hans fina blåa ögon, hans leende , hela han får mig må bra. Jag träffade emil för ungefär två år sen och jag ångrar inte en sekund! Jag älskar verkligen eml, åh vill bara skrika ut mig det! jag blir bara mer och mer kär i honom, mer fast i honom, men destu mer jag känner att jag blir mer kär destu mer försvinner han? .. asså han försvinner inte, men asså jag vet inte.. han älskar mig det vet jag att han gör och jag är glad för det. bättre går inte o hitta. när jag inte har honom vid min sida, när jag inte känner hans andetag det är då jag tänker efter , det får mig o inse att jag verkligen är kär på riktigt, att han verkligen har mig. Men jag blir ändå ledsen, tänk sen om han lämnar mig? kommer jag kuna hantera det? helt ärligt tror jag inte det, Jag älskar honom så mycket att jag skulle kuna ta ett skott för honom. Jag skulle kuna ta ett knivhugg bara för o rädda honom,, han ger mig lixom modet i allt, han får mig orka gå upp på morgonen även fast han har sitt dåliga morgon humör haha. Usch usch usch, jag vill inte bli ensam aldrig aldrig aldrig!
Kommentarer
Trackback
